ÅGE ÅLESKJAERS NÅDETEOLOGI 3

PASTOR PETER HACKZELL
Den 13 mars 2007



NÅGRA TANKAR KRING ÅGE ÅLESKJÆRS BOK ”NÅ TALER HAN FRA HIMMELEN”.

1. Evangelierna hör hemma i GT

På sidan 105 påstås följande: ”Noen fakta kan skake deg i din tradisjon når du oppdager korset: Den nye pakt begynte ikke før i Apostlenes gjerninger 2! Det betyr at evangeliene hører hjemme i den gamle pakt, selv om Jesus der profeterte om den nye pakt.”

Vad blir följden av ett dylikt påstående? Jag har på nära håll fått uppleva hur en lärare på vår bibelskola Logos omfattande den här undervisningen om att allt som Jesus talar och undervisar före korset hör till Gamla Förbundet. Han undervisade bl.a. att vi inte längre skall undervisa ”Fader Vår” och ”Guds tio bud” därför att det hör till GT.

Markus evangeliet börjar med följande ord: 1 Här börjar evangeliet om Jesus Kristus, Guds Son.

Paulus definierar evangeliet på sammasätt i Rom kap 1: 1 Från Paulus, Kristi Jesu tjänare, kallad till apostel och avskild för Guds evangelium, 2 som Gud har utlovat genom sina profeter i de heliga Skrifterna, 3 evangeliet om hans Son, som till sin mänskliga natur föddes av Davids släkt etc.

Allt som Jesus är, säger och gör är evangelium. Därför kan man inte undervisa och säga att evangelierna hör hemma i det gamla förbundet! Evangelierna är förutsättningen för det nya förbundet och grunden för hela NT, därför att de handlar om Jesus!

Det är efter sin död och uppståndelse som Jesus ger missionsbefallningen: 18 Då trädde Jesus fram och talade till dem och sade: "Jag har fått all makt i himlen och på jorden. 19 Gå därför ut och gör alla folk till lärjungar! Döp dem i Faderns och Sonens och den helige Andes namn 20 och lär dem att hålla allt vad jag har befallt er. Och se, jag är med er alla dagar intill tidens slut.

Jesus säger att apostlarna skall lära alla folk det som han har undervisat och befallt dem, det inkluderar bergspredikan, Fader Vår etc. Sedan är den skild fråga hur vi skall förstå och tillämpa Jesu undervisning. Det är klart utan honom själv, hans nåd och kraft kan vi aldrig lyda och följa honom!

2. Evangeliet för de omskurna och evangeliet för de oomskurna

Men hur förklarar då Åge Å. missionsbefallningen? Jag kommer tillbaks till frågan längre fram. I boken från sid. 43-51 finner vi en huvudtanke i Åge Å:s teologiska tänkande. Han spjälkar upp evangeliet väldigt markant i två delar, ett för de omskurna och ett för de oomskurna, ett för judekristna och ett för hednakristna.

Han utgår från Gal 2:7-8 : ”Tvärtom, de insåg att jag hade blivit betrodd med evangelium till de oomskurna liksom Petrus till de omskurna. 8 Han som hade gett Petrus kraft att vara apostel bland de omskurna har också gett mig kraft att vara det bland hedningarna.”

Läser man sammanhanget och den utläggning som följer av denna text så märker man att Åge Å. gör en märklig tolkning. I stället för att se att det handlar om ett och samma evangelium som apostlarna predikar för judar och hedningar så gör Åge Å. den slutledningen att Petrus och de andra apostlarna predikar sin variant av evangelium för de omskurna och Paulus sin variant av evangeliet för de oomskurna.

Det här får sitt uttryck bl.a. i ÅÅ:s syn på dopet. Så här skriver han sid. 47-48

”Da folket på pinsedagen spurte:”Menn og brødre! Hva skal vi gjøre?” er svaret fra Peter: ”Omvend dere, og enhver av dere må bli døpt i Jesu Kristi navn til syndenes forlatelse, og dere skal få Den Hellige Ånds gave.” (Apg 2,38)

Her gis det et helt annet svar! Her er svaret at frelsen kommer ”ved å tro på Jesus og bli døpt”.

Dette var altså ”evangeliet til de omskårne”, som var blitt betrodd Peter. Jøder var kjent med dåp, både fra renselsesbandene i den gamle pakt, og fra Johannes’ dåp. Da Paulus får det samme spørsmålet fra en hedning, nemlig fangevokteren i Filippi, er svaret blitt enda enklere.

Apg 16,30-31

Her har vi samme spørsmål, det viktigste spørsmål et menneske kan stille. Da er det viktig at svaret er rett! Loven svarer: ”Hold budene!”

Peter svarer: ”Omvendelse, tro på Jesus og dåp i vann.”
Paulus svarer: ”Tro på Herren Jesus Kristus!”

Dette er ikke en tilfeldighet, siden vi her snakker om verdens viktigste og mest avgjørende spørsmål! At loven peker på gjerningenes vei er greit nok å forklare, men forskjellen på svarene fra Peter og Paulus er det også viktig å forstå!

Peter var blitt betrodd evangeliet till de omskårne, Paulus var betrodd evangeliet til de uomskårne. Evangeliet til uomskårne er et evangelium som kun handler om troen på Jesus for å bli frelst.”

Här ser vi hur ÅÅ gör en klar uppdelning av evangeliet. Men vi närmare studium av NT ser vi klart att ÅÅ:s teologi inte håller för en närmare granskning av NT. Låt oss se på några texter som klart visar att också Paulus undervisar och praktiserar inte bara tro utan också omvändelse och dop.

20 Jag har inte försummat något som kunde vara till nytta för er. Jag har predikat och undervisat, offentligt och i hemmen, 21 och jag har uppmanat både judar och greker att de skall omvända sig till Gud och tro på vår Herre Jesus. (Apg 20:20-21)

19 Därför, konung Agrippa, blev jag inte olydig mot den himmelska synen, 20 utan jag har predikat först i Damaskus och i Jerusalem och hela Judeen och sedan ute bland hedningarna, att de skall ångra sig och omvända sig till Gud och göra sådana gärningar som hör till omvändelsen. (Apg 26:19.20)

Märk att Paulus säger att han uppmanat både judar och greker att omvända sig och göra sådana gärningar som hör till omvändelsen. Redan de här ställena visar att Paulus predikade ett och samma evangelium som Petrus för både judar och hedningar. Att vi sedan finner att Paulus fått en djup förståelse eller uppenbarelse av vad Jesu död och uppståndelse innebär är inte något som förringar evangelierna eller icke Paulinska skrifter i NT, utan fördjupar och kompletterar det som vi redan har.

I följande text ur Apg 19 ser vi hur Paulus undervisar om dop och döper:

1 Medan Apollos var i Korint kom Paulus ner till Efesus, sedan han rest genom höglandet. Där träffade han några lärjungar, 2 och han frågade dem: "Tog ni emot den helige Ande när ni kom till tro?" De svarade honom: "Nej, vi har inte ens hört att den helige Ande har blivit utgjuten." 3 Då frågade han: "Vilket dop blev ni döpta med?" De svarade: "Med Johannes dop." 4 Paulus sade: "Johannes döpte med omvändelsens dop och uppmanade folket att tro på den som kom efter honom, det vill säga på Jesus." 5 När de fick höra detta döptes de i Herren Jesu namn. 6 Och när Paulus lade händerna på dem, kom den helige Ande över dem, och de talade med tungor och profeterade. 7 Tillsammans var det omkring tolv män.
I Apostlagärningarna ser vi hur Paulus på plats efter plats på sina missionsresor gick till synagogorna och predikade evangelium för judar och hedningar. Ett och samma evangelium för båda. Här några sådana bibelställen:

Apg 13:14, 42-46
14 Själva fortsatte de sin resa från Perge och kom till Antiokia i Pisidien. På sabbaten gick de till synagogan och satte sig.
42 När de gick ut bad folket att de nästa sabbat skulle tala om detta för dem. 43 Och då man skildes åt, följde många judar och gudfruktiga proselyter med Paulus och Barnabas, som talade till dem och uppmanade dem att förbli i Guds nåd.
44 Följande sabbat samlades nästan hela staden för att lyssna till Herrens ord. 45 När judarna fick se allt folket, fylldes de av avund och hånade Paulus och sade emot honom när han predikade. 46 Då svarade Paulus och Barnabas frimodigt: "Guds ord måste först predikas för er. Men då ni visar det ifrån er och inte anser er själva värdiga det eviga livet, se, då vänder vi oss till hedningarna.
Apg 14:1-7
1 I Ikonium hände samma sak. De gick till judarnas synagoga och predikade så att många, både judar och greker, kom till tro.
Apg 17:11-12
10 Redan samma natt skickade bröderna i väg Paulus och Silas till Berea. Så snart de kom dit gick de till judarnas synagoga. 11 Judarna där var mer öppna än de i Tessalonika. De tog emot ordet med all villighet och forskade dagligen i Skrifterna för att se om det kunde förhålla sig så. 12 Många av dem kom till tro, likaså ganska många ansedda grekiska kvinnor och män.
Redan de här texterna är tydliga nog att visa oss att Paulus och Petrus inte predikade några särskilda varianter av evangeliet. Paulus predikade också omvändelse, tro på Jesus och dop i vatten för hedningarna.

3. Missionsbefallningen

Men hur ser Åge Å. då på missionsbefallningen? Här följer ett citat från sid. 50-51 där han menar att missionsbefallningen inte gäller oss hednakristna såsom Jesus för fram den. Här är citatet:
EVANGELIET TIL DE OMSKÅRNE
Om vi derimot ser på budskapet til de omskårne, vil vi se at dåpen alltid er nevnt. Vi har allerede sett Peters budskap på pinsedagen, der han svarer på spørsmålet om frelsens vei. (Apg 2,38)
I misjonsbefalingen, både i Matteus 28,18-20 og Markus 16,15-20, er dåp er viktig punkt!
Det man ofte glemmer, er dette: Denne befalingen ble gitt til de tolv apostler som var sendt til jødene, med evangeliet til de omskårne. Peter var deres leder, men alle de andre var i samme tjeneste.
Misjonsbefalingen om å gjøre hele folkeslag til disipler, vil oppfylles fullt ut i tusenårsriket. Da vil de omskårne ha sin spesielle nådetid, der budskapet vil gå ut fra Jerusalem til jordens ender.
........
FORSONINGENS TJENESTE – VÅR MISJONSBEFALING
For oss uomskårne, er vår ”misjonsbefaling” gitt i 2.Korinterbrev 5,18-21! Vi har fått budskapet om forsoningen lagt ned i oss i den nye fødsel.
Så missionsbefallningen gäller inte oss hednakristna! Den kommer först att gå i fullbordan i tusenårsriket! Kyrkohistorien lär oss helt annat än vad Åge Å. kommit fram till, nämligen att de flesta apostlar under sin livstid spred evangeliet till många platser och olika folk. Aposteln Johannes verkade i Asien och dog i Efesus. Uppenbarelseboken visar att Johannes verkade i Asien. Tomas kom till Indien. Andreas kom till Skytien. Aposteln Petrus kom till Rom och predikade evangelium där. Kyrkohistorien lär oss att Markus skulle ha nedtecknat det som Petrus predikade i Rom och på det viset blev Markus evangeliet till.

4 NT:s skrifter

Följande citat är från sidorna 43-44:

"På samme måte var det Peter som fikk kallet til de omskårne, og han kan gi budskapet i "skreddersydd" form till jödene! Nettopp fordi disse to kulturer er så forskjellige,skriver Peter - til jödene - at enkelte ting i skriftene til Paulus er vanskelig å forstå. Det var deres religjöse tradisjon som gjorde det vanskelig. For oss hedninger vil det vaere helt andre ting som er vanskelige å forstå, spesielt i det Peter, Jakob og Johannes skriver, fordi de var sendt til de omskårne.

Det er veldig nyttig å lese deres brev, men likevel er det kanske ting der som man ikke fullt og helt forstår, för man husker på hvem de skriver til. Derfor er det mange som har slitt med Jakobs brev, slik Luther gjorde. Men Jakobs brev åpner med å si at dette er skrevet til de tolv stammer som er spredt omkring. Derfor vill budskapet vaere "evangeliet til de omskårne."

ÅÅ:s synsätt på evangeliet speglar av sig också på hans synsätt och förståelse av NT:s övriga skrifter. Petrus, Jakob och Johannes är enligt ÅÅ sända till de omskurna, därför är målgruppen för deras skrifter de omskurna. Men någon närmare förklaring över vad i deras skrifter som inte gäller oss går han inte närmare in på förutom begreppet ”synd som förer till döden” (sid 59).

Peter Hackzell